matvägraren
Vi har haft turen att enda sen Melina fick smaka sin första tugga med gröt, haft en otroligt lätt bebis som har ätit ALLT och lite till, alltså verkligen allt! Hade jag gett henne citron hade hon troligen mumsat i sig hela citronen. Det har varit såå lätt med all barnmat och hon har slukat den ena konstiga smaken efter den andra (jag börjar förresten misstänka att det säkert är hästkött i all barnmat, den ser ju minst sagt oaptitlig ut...)
Men alltså den senaste veckan... gröt börjar hon gråta när hon ser, och där har jag stått och gjort gröt, tagit fram hallon och värmt till, och så börjar hon tokgråta och vägrar ens titta på gröten! All mat stoppar hon in i munnen och sen spottar hon ut den lika snabbt över sin mammas nytorkade golv =) Inte ens frukt, som Melina alltid älskat går hem! Russinen som hon faktiskt åt och mumsade på igår flög all världens väg alldeles nyss (förutom de som sitter fastkletade på all mat som hon spottat ut över sin mage, not a pretty sight!), det enda jag får henne att äta är majskrokar och smörgåsrån. Igår matade jag henne välling MED SKED för att få i ungen något iallafall, hur tror ni det gick? Jo Melina lärde sig hur man gör en "vällingfontän"...
I sådana här stunder är jag lyckligt lottad att vi fortfarande har amningen, gud så skönt det är! Men jag har ändå en gnagande känsla i magen att det inte ska räcka alls med bara min mjölk och att nu när hon inte får äta på natten ska dö av hunger typ. Men det borde inte hända väl?
Nu väntar vi på att pappan ska komma hem från sitt jobb, åh så jag längtar! Nej jag borde bära denna überkladdiga unge till badkaret så hon får leka lite och bli ren innan det är läggdags.
MatvägrarN
