moa gullbrand

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Även om lillebror bara varit med oss i 5 dagar är jag så lycklig över att se kärleken mellan dessa två. Melina har inte visat en enda bit svartsjuka mot lillebror, tvärtom är han den som får all hennes kärlek. Hon vill inte låta honom vara och ska pussa och krama och hålla om hela tiden. Hon säger så fina saker till honom och är så försiktig och blir arg på mig och T om hon inte får hålla i honom, för han är "faktiskt hennes" haha. Det finns verkligen inget mer underbart att se. Idag när jag och Melina hade bråkat sprang hon iväg och sen hör jag hur hon ligger bredvid lillebror och sjunger en sång, och sen ropar hon "Mamma kom med en flaska, han är faktiskt hungrig!", haha! 

 

Men det är inte en dans på rosor för det. Herregud vilket trots och just nu när jag är lite extra skör efter kejsarsnittet är mitt tålamod noll. Det är bråk och skrik om det mesta och hon testar oss verkligen i allt. Jag vet att det bara är normalt och säkert mer normalt när man precis fått ett syskon och att det bara är att rida ut stormen. Idag har bråken varit extra mycket skrik och trots över sånnadär saker som man bara blir heelt galen på. 

Jag tål verkligen inte när Melina beter sig ouppfostrat, det gör jag iochförsig inte med något barn. Och med ouppfostrat menar jag inte att man ska sitta rakt och vara tyst hela tiden utan jag tycker verkligen att det är så viktigt att lära sina barn att säga tack, inte skrika "GE MIG VATTEN!!" utan säga "Snälla kan jag få vatten" och det är som tur Melina duktig på. Jag skulle aldrig låta henne sitta och rapa vid matbordet t.ex, eller skrika för att få uppmärksamhet, istället vill jag lära henne att ibland måste man vänta på sin tur även om det är tråkigt. Samma sak med att städa upp efter sig själv när man lekt färdigt. Jag tror verkligen man har igen det tusenfalt som förälder senare! Ofta när vi haft ett utbrott färdigt sätter vi oss ner och pratar om det, varför Melina blev arg och varför mamma eller pappa säger nej, och varför man inte får göra så etcetc. Men det är en ständig kamp och vissa dagar är man bara helt matt och vill lägga sig ner på golvet och skrika exakt lika mycket som sin treåring. 

 

 

...Men så kommer dom där stunderna. När hon ger en kram eller smeker en på handen eller kryper upp bredvid lillebror och gosar och hjärtat bara smälter tusen gånger om, tack Gud för dom stunderna ♥

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

.