Hej på er ♥ åh jag vet som inte riktigt vart jag ska börja någonstans. Vi befinner oss just nu i en bebisbubbla. Vi är två helt otroligt lyckliga nyblivna föräldrar till världens finaste tjej. Dagarna på BB har gått jättebra, jag har haft ganska så ont men för varje dag som går så blir det verkligen bättre. Jobbigt att inte kunna använda magmusklerna och inte kunna böja sig men jag har världens otroligaste sambo som tar hand om allt och stöttar otroligt mycket med allt. Igår fick vi komma hem efter 3 dagar på bb, trodde det skulle kännas alldeles för tidigt men vi var alla så redo att åka hem!
Bredvid mig här ligger vår fina Melina och sover nöjt. Hon är en lugn bebis och enda gången hon skriker är när hon är hungrig eller behöver byta blöja. Annars sover hon mycket eller ligger och tittar på oss med sina fina ögon. Var helt säker på att jag skulle få vara uppe inatt då vi låg vakna ganska mycket natten till tisdag på bb, tomas var tvungen att åka hem pga av lite plats och både jag och lilltjejen var ledsna, Men inatt somnade vi båda vid tolv, matning vid halv 3, sen sov vi till fem och hon började låta så jag gick upp och satte mig redo för att amma men istället somnade hon och vi sov båda två i soffan tills nu, då vi ätit litegrann och nu sover hon igen.
Eftersom hon låg första timmarna på barn 4 (för tidigt födda) så fick hon ersättning vilket gjorde det jobbigt att få igång amningen. Hon sög enbart pyttelite och sen fick vi fortsätta med ersättning vilket var väldigt jobbigt för mig. Man blir ju så ledsen när man vet att hon skriker för att min mjölk är alldeles för lite. Men sen kom en barnmorska in och sa "vet du vad, nu provar vi amningsnapp!" och herregud, helt plötsligt gick allt perfekt! Tror att jag har lite för små bröstvårtor för att hon ska få ett riktigt bra tag och nu funkar amningen helt perfekt, har dööömycket mjölk och hon äter och äter. Vi ska självklart försöka jobba på och få det att funka utan men just nu känns det som en perfekt lösning för oss, så länge hon får mat och är nöjd är jag nöjd.
Vi är alla 3 så lyckliga och än har jag inte kännt av "3dagars-deppen" men vi får väl se hur det går. Jag blir bara mer och mer kär i min fantastiska sambo varje dag och när jag ser dom tillsammans...den känslan går inte att beskriva. Är verkligen så lycklig att jag nästan spricker, haha nu börjar jag snart gråta...
Vi ska krypa ner i sängen båda två och gosa nu, om vi orkar idag tänker jag skriva förlossningsberättelsen och om dagarna på bb! Ska bli så roligt att berätta. Massor med kramar