Banta en bebis?
Hej på er! Sitter här i en liten tröttdimma och dricker en kopp kaffe. Äntligen sover Lennox och Melina äter lite mellis och varvar ner framför barn-tv en stund. Hon har ju haft första dagen på förskolan idag och var så glad! Hon är så stolt över sin nya hylla på den "stora" avdelningen.
Jag är så stolt över mig själv idag! Jag har varit extremt seg och blir ofta det när jag hållit mig borta från gymmet och inte har det som "rutin". Var såå velig om jag ens skulle dit idag, sängen lockade så mycket och jag hittade på 100 ursäkter i mitt huvud. Men sen tog jag tag i mig själv och åkte dit och det är jag så glad för! Vilka endorfiner. Eftersom Lennox är 6 veckor får jag äntligen köra på som vanligt och jag körde mage/rumpa och kommer troligen gråta imorgon haha. Lennox sov dom första 4 övningarna och sen vaknade han, åt lite mat och låg sen nöjt och tittade på mig tills jag var färdig! Men det är såklart annorlunda att gymma med en bebis, otroligt mycket svårare, därför jag är så stolt över att jag fixade det! Dagens stjärna får killen som gick före mig in på gymmet och stod och väntade i säkert 5minuter på att jag skulle komma så han kunde hålla upp dörren. Sånt uppskattas verkligen enormt!
Efter gymmet hann jag slänga i mig lunch innan det var dags för BVC. Orkar inte ens dra det igen utan har fått så kloka ord av vänner, T och en grupp på facebook med andra mammor. Men kort och gott hade vi en ny BVC sköterska som med andra ord tyckte att Lennox skulle banta. Jag gick därifrån med gråten i halsen efter att ha blivit skälld på för att han är rund? Usch jag blir arg bara jag tänker på det. Han är världens gosiaste, sover bra, är nöjd och äter när han är hungrig och visar VÄLDIGT tydligt när han inte vill ha mer mat, ändå var det tydligen "fel" och jag fick ABSOLUT inte ge honom mer mat och ABSOLUT inte kortare än 3 timmar mellan målen? Nej usch jäkla idiot rent ut sagt. Även om jag VET att hon hade fel gjorde det mig enormt ledsen och fick mig att tvivla på mig själv, har vi gjort något fel? Men det har vi såklart inte utan vi lyssnar på vårt barn som tydligt säger till när han är hungrig och vill äta.
Åh jag önskar att jag hann blogga mer, ligger en massa inlägg i utkastet jag vill skriva färdigt men tiden finns inte till just nu! Snart kommer T hem och då blir det middag och sen vill jag gå ut på en långpromenad innan sängen. Jag skriver sen när tid finns, kram! <3
.
