.
Nej jag hade verkligen ljugit om jag sa att allt var "tiptop". Jag vill inte gå in på varför men det är iallafall inget som har att göra med T eller min nära familj men ibland känner man sig bara helt nere under isen och överkörd. Det är en jobbig känsla speciellt när man är 30mil från sin tryggaste punkt och ska vara en glad mamma för sin 3-åring som dessutom är i sin jobbigaste fas någonsin. Att ha Melina har varit en buslek sen hon föddes men hon har definitivt sin värsta period just nu. Och även om det är säkert 60% fantastiskt också tar det så enormt med energi att försöka göra henne nöjd men samtidigt sätta gränser. Och att vara gravid på det med sammandragningar varannan minut? Jag säger inte så mycket om det för jag har lärt mig att känna "när det är dags-sammandragningar" och inte men klart det tar på energin ändå att behöva profylaxandas flera gånger om dagen och oroa sig för om det är dags nu eller inte. Och så det här andra som kommer upp nu och som "ärrat" mig i flera år, nej usch.
Behövde bara skriva av mig, förlåt för världens sämsta inlägg, ni får läsa alla andras bloggar istället om allt mysigt i påsk. Nu försöker jag trycka undan allt och pysslar med Melina.
